Infracciones de tráfico de los jóvenes suecos después de consumir alcohol
DOI:
https://doi.org/10.20882/adicciones.666Palabras clave:
alcohol, conducción, Suecia, jóvenes, estrategias preventivas, modelo escandinavoResumen
El presente estudio señala la existencia de un verdadero descenso en el número de infracciones cometidas por los jóvenes conductores suecos bajo los efectos del alcohol, especialmente durante los años noventa. Tras analizar las posibles causas del mismo, se llega a la conclusión de que la explicación más plausible de este fenómeno residiría en la estrategia preventiva aplicada en el país, basada en una política contra el alcohol muy estricta (la policía tiene amplios poderes, las infracciones son severamente castigadas, el límite de alcohol tolerado para conducir muy bajo...), política apoyada por un amplio sector de los ciudadanos y conocida como el ‘modelo escandinavo’. El autor ha mostrado que es posible, con la ayuda de la legislación y de las campañas informativas, mitigar uno de los problemas más graves relacionados con el consumo de alcohol. La integración de Suecia en la Unión Europea está teniendo, sin embargo, importantes consecuencias disruptoras en su política contra el alcohol.Citas
Andréasson, R. (l99l): Läkemedel, narkotika och körkort. Stockholm: Fischer & Co Andréasson, R., & Jones, W. (l999): Alkohol och trafikbrott. En uppgift för rättskemin. Rättsmedicinalverket. RMV-rapport 1999:2. Stockholm: Fritzes
Axberger, H-G. (1996): ”Det allmänna rättsmedvetandet”. Brottsforebyggande rådet, BRÅrapport 1996:1. Stockholm: Fritzes
Blazeninova, K. (1995) : Svenska ungdomar och alkohol. En beskrivande empirisk studie av ungdomars alkoholkonsumtion i början på 90-talet med en diskussion kring möjligheten att tillämpa teorier om alkoholvaneutveckling i ung ålder i undersökning med tvärsnitt- respektive longitudinell design. Manuskript. Stockholm: Sociologiska Institutionnen. Stockholms universitet
BRÅ (lBrottsförebyggande råclet) (1998): Rattfylleri. Utvärdering av 1994 års reform av trafiknykterhetslagstiftnigen. BRÅ-rapport 1998:7. Stockholm: Fritzes
Brüde, U. (l999): Utvecklingen för antal trafikdodade. Hänsyn tagen till förändringar i antal unga bilförare samt alkohol i trafiken. KFB & VTI forskning 28. Linkoping: Statens Väg- och transportforskningsinstitut
Campbell, D.T. & Stanley, J.C . (1963): Experimental and Quasi-Experimental Designs for Research. Chicago: Rand McNally College Publishing Company Direktiv 1997:3. Samverkan angående information kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar mellan branschorgainisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter
FHI & CAN (Folkhälsoinstituter och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) (1999): Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige, rapport 99, nr 8 Stockholm Ljunglöfs
Goldberg,L (1970): Alcohol och trafikrister. I: SOU 1970:61 Trafiknykterhetsbrott. Betänkande avgivet av kommittén för lagstiftning angående trafiknykterhetsbrott. Stockholm: Justitiedepartementet
Gregersen, N.P. (1996) : Young drivers’ overestimation of their own skill. An experiment on the relation between training strategy and skill. Accident analysis and prevention (2): 243-250
Gregersen, N.P. (l997): Unga förare en högriskgrupp i trafiken. Epidemiologi, experimentella studier och förslag till analysmodell. Socialmedicinsk Tidskrift (2-3): 85-91
Homel, R. (1990) : Random breath testing and random stopping program in Australia. In: Wilson, J.R . BC Mann, R.E. (eds.) : Drinking and driving. Advances in research and prevention. New York: The Guilford Press Justitieutskottet 1989/90 JuU2. Trafiknykterhetsbrotten m.m.
Kendell, R.E. (1984): The beneficial consequences of the United Kingdom’s declining per capita consumption of alcohol in 1979-82. Alcohol & Alcoholism l9: 27l-276
Klette, H. (1970): Orn upptäckten av trafiknykterhetsbrott. In: SOU 1970:61 Trafiknykterhetsbrott. Betänkande avgivet av kommittén för lagstiftning angående trafiknykterhetsbrott. Stockholm: Justitiedepartementet
Knutsson, J. (1992): Ökad eller stabit straffnivå. RPS Forskning 1992:3. Stockholm: Polishögskolan, forskningsenheten
Knutsson, J. (1997): Minskad eller ökad ungdomsbrottslighet - en studie i konsten att tolka kriminalstatistik. Stencil. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Kühlhorn, E. & Hibell, B. & Larsson, S. & Rarnstedt, Pvt. & Zetterberg, H.L. (2000): Alkoholkonsumtionen i Sverige under l990-talet. Preliminart manuskript i stencil. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
Laurell, H. (1994) : Promillen och trafiksäkerheten. En kunskapsöversikt om alkohol och trafik. Forskning och fakta, nr 13, Stockholm: CAN & SAD
Leifman, H. (l 992) : Om de senasre ändringarna i trafiknykterhetslagstiftningen. Manuskript, Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet Leifrnan, H. (1995) : Alcohol and primary prevention in Scotland and Sweden: A cornparative study. Nordisk Alkoholtidskrift 12 (English Supplement): 3l-60
Leifman, H. (2000): Ungdomar och alkohol: trender och individuell utveckling - en genomgång av litteratur på området. Stockholm: OAS, Social departementet
Lindén, P-A. & Similä, M. (1982): Rättsmedvetandet i Sverige. Rapport 1982:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Norström, T. R Andersson, J. (1996): Utvärdering av 1990 års reform av trafikbrottslagen. Manusunderlag av Thor Norstrom och Jan Andersson. Manuskript. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Olsson, O. (1990): Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt. CAN-rapport nr 12. Stockholm: Centralforbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Persson, L. (1980) : Hidden criminality - theoretical and methodological problems, empirical results. Dissertation, Stockholm: Department of Sociology, Stockholm Universiry
Ross, H.L. (1982): Deterring the drinking driver. Legal policy and social control. Toronto: Lexington books Smart, R.G. & Mann, R.E. (1987): Large decrease in alcohol-related problems following a slight reduction in alcohol consumption in Ontario 1975-83. British Journal of Addiction 82: 285-291
Solarz, A. (1989): Behövs en promillesänkning? In: VTImeddelande 590. Linköping: Statens vägoch trafikinstitut SOU 1992:131 Grovt rattfylleri och sjöfylleri. Betänkande av Väg- och sjöfyllerikommittén. Stockholm: Allmänna Förlaget
SOU 1998:154 OAS i framtiden. Betänkande av Kommittén om samverkan angående information kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter OAS). Stockholm: Socialdepartementet
Spolander, K. (1992): Män och kvinnor bakomratten: nya data om deras olycksrisker – likheter och olikheter, orsaker och trafiksäkerhetsatgärder. Stockholm: Statistiska centralbyrån
Trolldal, B. (1998): Ändrade villkor för svensk alkoholpolitik. In: Kühlhorn, E. & Björ, J. (red.): Svenska alkoholvanor i forändring. Om utvecklingen fram till EU-medlemskapet. Kristianstad: Sober förlag
Törnros, J. (1995): Effects oF a Random Breath Testing Campaign in Southern Sweden. In: Proceedings of the 13th International Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety. Adelaide, August 13-18
Zador, P.L. (1991): Alcohol-Related Relative Risk of Fatal Driver Injuries in Relation to Driver Age and Sex. Journal of Studies on Alcohol 52 (4) : 302-310.
Åberg, L. (1986) : Effekter av utandningsprov på objektiv och subjektiv upptäcktsrisk. Transportforskningsberedningens rapport 1986:12, Stockholm
Öström, M. & Eriksson, A. (1993): Single Vehicle Crashes and Alcohol: A Retrospective Study of Fatalities in Northern Sweden. Accident analysis and prevention 25 (2): 171-176
Öström, M. & Eriksson, A. & Björnstig, U.(1993): Reliability of Swedish alcohol statistics in traffic fatalities. A comparison between official statistics and blood alcohol analysis. Journal of traffic medicine 21 (4): 171-176.
